Mönstringen inför värnplikt börjar med att samtliga 18-åringar svarar på ett antal frågor digitalt hemifrån, mönstringsunderlaget. Det handlar om medicinska frågor, men också om träning, skoltid och personlighet.

Här är det två tredjedelar som svarar på ett sådant sätt att de inte ens är kvalificerade för att kallas till mönstring. Den främsta orsaken är medicinska skäl.

Jämfört resultat

Kan det här verkligen stämma?

– Det kan stämma, säger Marinette Nyh Radebo, kommunikationschef på Plikt- och prövningsverket.

– Vi har jämfört resultaten med Socialstyrelsen och ser att det är en hög andel som har olika sjukdomar, så därför tror vi att det till stor del är sant.

Hur många klarar mönstringen?

I dagsläget är det beslutade målet att 8 000 värnpliktiga ska rycka in varje år. För att fylla de platserna samt för att fylla på i utbildningsreserven behöver Plikt- och prövningsverket kalla omkring 28 000 ungdomar till mönstring.

– Vi vet att de flesta inte klarar kraven, konstaterar Marinette Nyh Radebo.

Öka till 14 000 värnpliktiga

Om, hypotetiskt sett, samtliga som blir godkända efter den digitala enkäten skulle kallas till mönstring, skulle det totalt sett vara en sjundedel som uppfyller kraven för att göra värnplikten. Omräknat till antal personer handlar det om cirka 15 000 värnpliktiga som är möjliga att få fram.

Riksdagens försvarspolitiker, försvarsberedningen, föreslår att det ska utbildas 12 000 värnpliktiga per år senast år 2032 och att det bör övervägas att öka antalet värnpliktiga till 14 000 senast år 2035.

Ett nytt försvarsbeslut kommer att tas i december.